Jag är ledsen att jag skriver så tidigt; jag har troligtvis inte träffat dig ännu. Men jag vill be dig om en sak. En liten tjänst: Ta mig inte för givet.

Människor har så många gånger tidigare, i mitt liv, tagit mig för givet. De antog att jag alltid skulle finnas till för dem, utan att själva anstränga sig.

Jag vill inte att du gör samma sak. Inte för att jag är arrogant och vill att du skall vara tacksam för minsta lilla gest jag gör för dig, utan för att jag vill att du skall inse att jag är värd din tid och energi.

Jag är värd att älskas och uppskattas.

Jag kommer att ge dig hela världen.

Jag kommer att göra allt som får dig att bli lycklig, men jag kommer inte att vara sådan i all evighet om du beslutar dig för att du inte orkar finnas där för mig.

Jag kommer att finnas där för dig tills dess att jag börjar ifrågasätta mitt eget värde.

Jag har gått igenom det alldeles för många gånger.

Jag kommer troligtvis att fortsätta älska dig, men du vet inte hur stark jag kan vara – stark nog att vända ryggen till när jag älskar som mest.

Det är vad livet har lärt mig.

Du kommer inte att märka min reaktion när någon skickar ett meddelande, min besvikelse över att det inte är du.

Du kommer inte att se leendet varje gång du går mig till mötes eller ansiktsuttrycket när jag luktar på din nya Eau de Cologne.

Men det är okej. Jag vill att du ska njuta av hur jag behandlar dig när vi är ute med vänner, och hur jag respekterar dig när du behöver ensamtid.

Det är inte något jag säger till alla där ute, men jag vill att du gör de här sakerna för mig också.

Jag blir inte arg om du glömmer att jag ibland behöver lite mer uppmärksamhet än vanligt, och jag blir inte arg om du glömmer vår årsdag.

Jag kommer dock att bli riktigt ilsken om jag ser att ditt beteende övergår i manipulation, om du börjar utnyttja mig eller om du börjar behandla mig som om jag alltid kommer att finnas till hand, oavsett vad det kostar.

Jag har blivit utnyttjad så många gånger, tro mig.

Jag har haft så många förhållanden och vänskaper där människor aldrig uppskattade mina ansträngningar och jag skulle vilja, åtminstone en gång, att se någon anstränga sig för att ha mig vid sin sida och vara en del av deras liv.

Jag har inget behov av att du ordnar fester eller köper blommor till mig varje gång vi ses.

Jag vill inte att du tillbringar hela din dag med mig om du har massor av arbete att utföra.

Jag vill helt enkelt att du uppskattar ansträngningen jag har lagt i förhållandet och att du gör samma sak när det behövs.

Jag skulle också vilja att du inser att det kommer att finnas tider då jag inte kommer att anstränga mig för någonting på grund av en eller annan orsak.

Försök dock att förstå, lika mycket som jag kommer att försöka att förstå dig.

Vi behöver hålla ihop för att kunna överbrygga svårigheter, genom tuffa tider men vi kan få det att fungera, tillsammans!

Kärlek behöver inte göra ont, men kärlek kräver stor ansträngning.

Se inte så förvirrat på mig, se inte på mig som om jag vore en utomjording. Jag skriver det här med största respekt.

Kan du göra det här för mig? Finnas där för mig? Kämpa för mig? Bry dig om mig?

Om du kan, kommer jag att göra samma sak för dig.

Skulle vi kunna vara det andra människor anser vara det perfekta paret?

shares