När jag träffade dig var jag förstörd.
Jag var på ett mörkt och ensligt ställe som jag inte visste hur jag skulle ta mig ur från.
Då jag blivit utnyttjad och misshandlad av män, kände jag i åratal att jag inte var värd någon kärlek.
Mina skyddsmurar var höga och jag hade absolut inte för avsikt att låta någon komma förbi och riva ner dem.
Men, genom något sorts mirakel tog du mig med storm, även om jag var vettskrämd.
Jag varnade dig och bad dig hålla dig borta.
Jag var för mycket och för komplicerad. Men olik alla andra var du villig att anstränga dig och göra mig till din. Du ville ha mig.
Varje dag fick du mig att känna mig vacker.
Varje morgon och varje kväll berättade du att du älskade mig.
Du väntade tålmodigt på mig och du pressade mig inte till att göra någonting jag inte ville.
Du tände en gnista i min själ. En gnista jag inte sett på åratal.
En gnista som viskade, ‘Du är tillräckligt god och du har alltid varit det’.
När jag bröt ihop på natten och grät för att jag var rädd att vara sårbar och låta dig komma nära, höll du om mig och tröstade mig.
Du sa att allt skulle bli bra och att du alltid skulle finnas till hands.
Men…var är du nu?a toxic sociopath
Jag trodde att du var annorlunda mot alla andra män jag mött.
Men, oj vad fel jag hade. Du var den riktiga vargen i fårakläder. Du var värre än alla dem tillsammans.
Efter att du rev ner min mur, sten för sten och den sista stenen var borta, bröt helvetet löst och leken började.
Du hade äntligen vunnit något sjuk mental strid jag inte ens visste att vi hade. Nu kunde du fritt kontrollera mig.
Din fasad höll på att rämna och mannen du fick mig att tro att du var började sakta men säkert att försvinna.
Helt plötsligt trodde du att du ägde mig.
Du distanserade mig från allt jag höll kärt, från familj och vänner, så att jag blev tvungen att lita på dig, och bara dig.
De söta “jag älskar dig” blev färre och de berusade “jag står inte ut med dig” blev bara fler och fler.
Du hjärntvättade mig så mycket att det slutade med att jag bad om ursäkt för saker DU gjort.
När jag nu ser tillbaka så inser jag att jag inte gjort något fel förutom att jag försökt tvinga en hjärtlös man att älska mig.
När du lämnade mig, på grund av att du inte längre älskade mig, gjorde det mig fullständigt förkrossad.
Vad hade jag gjort för att förstöra vårt förhållande?
Det måste ha varit mitt fel på något sätt. Men då insåg jag någonting…Jag gjorde absolut ingenting fel och det enda problemet var att du aldrig älskade mig i första taget.
I efterhand tror jag att det enda du älskade var själva tanken av att ha någon som var tillräckligt svag för dig att kunna kontrollera.
Du ber om svaghet, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Du använde dig av ord för att få mig förälskad.
Men i slutet så bevisade du att dina ord var rena lögner, alla dina löften var tomma ord och dina avsikter var aldrig ärliga.
Jag är inte riktigt säker på om du verkligen ville vara tillsammans med mig eller om du bara gillade själva jakten.
Du visade mig den värsta sortens ‘kärlek’ jag någonsin sett och du lämnade mig nedbruten utan att skänka mig en tanke.
Du rev ner min mur för att endast förstöra mig.
Du trodde troligtvis att jag skulle vara så nedbruten att jag inte skulle kunna läka när det tog slut.
Men vet du vad? Mitt liv har fått en ny början. Gnistan du tände inombords finns fortfarande kvar men du får den inte att brinna längre.
Jag håller lågan vid liv, av mig själv, och jag hoppas att den bränner dig.
Även om du tog mig igenom helvetet och tillbaka är jag tacksam mot dig. Om det inte vore för dig hade jag inte blivit den jag är idag.
Jag är inte längre den svaga flickan jag var när jag träffade dig första gången, och jag kommer aldrig mer att vara som hon.
Genom att bryta ner mig och krossa mig totalt har du hjälpt mig att upptäcka min inre styrka som jag inte visste existerade.
Jag har lärt mig så mycket av dig.
Du har lärt mig att inte vara så lättrogen när det gäller män som säger dom rätta sakerna. Handlingar säger verkligen mer än ord.
Du lärde mig att vara uppmärksam på falsk kärlek. En riktig man får dig inte att fundera över om han älskar dig eller inte.
Du lärde mig att aldrig någonsin acceptera respektlöshet igen.
Nästa gång en man tilltalar mig på det viset blir han dumpad innan han ens hinner öppna munnen för att be om ursäkt.
Du lärde mig att se igenom skitsnacket och alltid stå upp för mig själv, oavsett vad.
Jag kommer aldrig mer att nöja mig med en man som du.
Tack för att du visat mig att jag förtjänar så mycket mer.
